• Att skapa och precisera de nuvarande nationella idrottstränarutbildningsstrukturerna och förbättra transparensen.
• Att skapa en utbildningsstruktur baserat på lärande mål och kompetenser som kan bedömas på ett giltigt sätt i arbetssituationer.
• Att utforska den struktur som är nödvändig för att realisera ett nationellt certifieringssystem baserat på kvalitet på alla nivåer.

Resultaten från  “The Aligning a European Higher Education Structure In Sport science” (AEHESIS), som  European Coaching Council hanterade , skapade speciella referenspunkter för att förbättra både kvaliteten (av tränaryrket, utbildningsprocessen och för de aktiva idrottarna) och transparensen (av idrottstränarutbildningar. Syftena går hand I hand och sammanflätas I denna process. Vissa avgränsningar görs för att förbättra transparensen och andra avgränsningar görs för att förbättra kvaliteten. För att förbättra transparensen mellan länderna användes vissa begrepp. Det första begreppet var att dela in yrkesfältet i två delar; deltagande/motion och prestation. I grund och botten så handlar medverkan i idrott om dessa två aspekter för individen. Det andra begreppet om färdighet läggs ovanpå dessa två delar och skapar fyra domäner; nybörjare och motion i den deltagande delen och talangutveckling och elitidrott i den presterande delen. Kategoriseringen antar ett åldersperspektiv i de olika domänerna, baserat på att elitprestation är ett ganska smalt domän som associeras med den fysiska kapaciteten att prestera i idrotten. Oavsett definitionen av elit (som både är nationellt och idrottsspecifikt annorlunda kontextualiserat) så spelar ålder en roll. Kategoriseringen av elit syftar till en åldersaspekt som påverkar de andra domänerna baserat på deltagande eller prestation. Elit kan ses som ett smalt domän ( både i relation till ålder och färdighet i idrotten) som associeras med den fysiska förmågan att prestera I en idrott. I relation till elitdomän så har talangutvecklings-domänet vissa åldersgränser. För att förbättra kvaliteten för de enskilda idrottarna I de olika domänerna så är det viktigt att förbättra kvaliteten i tränarskapet. Av denna och på grund av kulturella skillnader och individens egen valfrihet så skapades consensus kring fyra olika nivåer av expertis i tränarskapet. Dessa var i ordningsföljden  Assisterande Coach (AC), Coach (C), Senior Coach (SC) och Master Coach (MC). Dessutom ska utbildningen i sig kunna jämföras med det europeiska kvalifikationsramverket (EQF), och mera specifikt nivåer 3-7. EQF är uppdelat i tre olika områden, kunskap och förståelse, intellektuella och fysiska förmågor, och professionella kompetenser. Dessa kategorier representerar de områden som behöver utvecklas för att uppnå en helhet av färdigheter för att verka eller utföra arbete inom utbildning eller arbetsmarknaden. I syfte att kunna jämföra dessa olika nivåer till det allmänna utbildningsväsendet så är nivå 3 gymnasial nivå, nivå 6 fil. Kand nivå och nivå 7 master nivå. Denna jämförelse syftar också till att det behövs ett visst antal timmar för att uppnå en viss nivå av kompetens. Som föreslaget av ECC så syftar detta till antalet timmar som krävs i lärande för att uppnå kompetensen. Som föreslaget av ECC är dessa antalet timmar i relation till tränarnivå AC ett minimum av 300 tim, C ett minimum av 600 tim, SC ett minimum av 2400 tim och MC fortfarande obestämt (se  ECC Document).[1]

För att utveckla funktionella metoder från tillämpades modeller från AEHESIS projektet[2], European Qualification Framework[3], arbete som har genomförts av European Observatoire of Sports and Employment (EOSE), så som EQF-sport[4], det arbete som gjorts vid European Centre for the Development of Vocational Training (CEDEFOP)[5], och det nuvarande materialet från Danmark, Sverige och Ungern i en reflexiv dialogprocess.

• Ungerska Idrottsförbundet (länkar hemsida, email address kontakt)

• Danska Idrottsförbundet

• Riksidrottsförbundet
• Skånes Idrottsförbund
• Svenska Tennisförbundet
• Svenska Simförbundet
• Svenska innebandyförbundet
• Svenska Friidrottsförbundet*
• Svenska Fotbollsförbundet**
• Linné Universitetet, Växjö  
• Malmö högskola

Leonardo da Vinci projektet är uppdelat I olika arbetspaket (Workpackages) med specifika syften och mål som relateras till de övergripande mallet med projektet.Den övergripande processen är indelad I tre olika spar. Ett internationellt för att förädla och förbättra den nationella strukturen i Ungern och Danmark, i detta spår inkluderades, Linné Universitetet och Malmö högskola från Sverige. Det nationella svenska spåret, med samtliga svenska aprtners syftade till att utveckla bade en idrottsspecifik och en generell idrottsligsutbildningsstruktur. The other track was a national one in Sweden joined by all the Swedish partners to develop both a sport specific education structure, and a national general sport education structure. Dessa spår löpte parallellt med samma focus I de olika arbetspaketen. Det tredje spåret var ett lärandespår där alla partners träffades i början, mitten och slutet av projektet. Syftet med detta spåret var lärande med utgångspunkt från organisation, struktur och kultur. Kunskapen som utvecklades under projektets gång spreds kontinuerligt till alla partners för att öka medvetenheten av olika tankeprocesser I det nationella och internationella spåret. För att förstärka denna process så var ovanstående två partners från Sverige närvarande i alla arbetspaket (se grafisk repræsentation).